Runa fick först köra igenom ettans moment. I början låste hon sig på något i skogen så jag bröt henne en stund. Efter det var det inga problem och hon var taggad och allt kändes faktiskt bra med tanke på hur lite vi tränat på senaste tiden. Avslutade med en kort kedja med apport-hopp-apport-hopp för att verkligen kedja in apporteringen.
Första timmen av träningen bestod mest av lk1-moment för både Michelle och mig, men när vi var klara så unnade vi oss lite apportering, fortsättning på rutan och grunder för dirigerings apporteringen. Dagens träning kändes riktigt bra och det är så bra att träna en hund i taget eftersom åskådaren ofta ser sådant man själv inte ser.
Vi pratade också mycket om träningsupplägg och utmaningar. Både Dot och Runa blir rätt nonchalanta när träningen blir för enkel och förutsägbar, men det är en rätt fin linje mellan utmaning och att göra det för svårt för sig själv och hunden. Man vill ju efter ett pass först och främst känna att det gick bra, men också att man förhoppningsvis växte i träningen, och det är ju svårt att göra om man aldrig utmanar. Man har det oerhört bekvämt i sin trygghetszon men man måste ju ibland testa gränserna lite - och ibland lyckas man ju faktiskt inte uppnå önskat resultat, men det är ju inte hela världen.
I alla fall fick vi till en riktigt bra, strukturerad och rolig kväll!